En ung bondes vardag

En ung bondes vardag

Stackars skitiga bil.

Bondefamiljen 2018Posted by Åsa Sat, November 17, 2018 17:36:36

Vabbandet fortsatte två dagar till. Och för min del gällde stängsel.

I onsdags tog maken med sig flickorna till lagården och jag tog sonen till länssjukhuset för veckans sprutor. Med insikt väl på plats att vi totalt glömt bort den obligatoriska allergitabletten. Shit! Och på grund av utbildning kunde sköterskorna inte pussla ihop sina scheman och vänta ut verkan på tabletten, så det fick bli en fika och hemfärd igen. Dyr fika, som krävde fjorton mils resa... Surt, men väldigt vanligt att glömma minst en gång, enligt systrarna.

Då vi plötsligt hade en stund över, och en skolklass i badhuset som vi inte skulle hinna ansluta till, svängde vi inom di gamle en liten sväng före avlämnandet i skolan.

Nån slarvgris körde omärkt slut på gräsfrö i såmaskinen förra året. Det syns...

Det var väldigt skönt sedan för egen del att känna "jag är i fas med stängsel inför helgen"! Och korna som jag hade tänk flytta stod så lugnt och stilla, så jag väntade med att flytta dem. Skriker de inte är de inte så hungriga och då kan de gnaga där de är lite till, tänkte jag.

Lagård och middag i onsdags, följt av möte med skolans föräldraförening, avslängning av däck på firman (i totalt kaos och en minut före stängning), en snabbhandling och en inte lika snabb tvätt av jobbebilen. Tror jag lättade den på 350 kilo tjänstevikt! Det tog aldrig slut, skiten. En sanering av flaket hann jag med innan middagen, så även där någorlunda ordning och rent från gammalt ensilage och möglig pellets. Stackars bil till å utsättas! Lättade med 3-400 stängselstolpar så då var det ju "inte så mycket kvar" på botten... Jo tjena!

Det är ju det där med att torka ur hytten ibland också...

När jag hade kört hem från stängslingen gick bilen lite konstigt, och bromsarna tog knappt. Hemma på lagårdsbacken pumpade jag ena framdäcket, startade på 0,6 i tryck. Två kilo för lite.När lugnet lägger sig är Selma snabbt framme.

I torsdags morse tittade jag igen, tryckmätaren gav knappt utslag. En rätt rejäl smygpunka, med andra ord.

Kan ju inte lämna över en tjänstebil i det skicket, så bara att byta till vinterdäcken. Fy tusan vilka däck! Tur man har traktordäck som måttstock, men det innebär ju också att den privata Toyotan har typ skottkärrehjul!

Gjorde en rövare och hivade in pysdäcket på flaket och körde ner till firman för att hämta ut mina två färdiga Toyotadäck - märkta med mitt namn och ort. Navaradäcket rök direkt i tvätten, jag snubblade över mina till Toyotan så lastade upp dem och fick titta på när den lilla jäkla sprängstenen lokaliserades och petades ur mitt däck. Nu har jag varit i skogen och kört igen...

Däcket rullade mot mig och rygg mot rygg fick jag höra "jag skickar som vanligt". Så mycket för den "anonymiteten". Antingen är man lojal eller (ö)känd. Det är kul med tvättmaskin! När man faktiskt tänker sig bevisa att solen finns någonstans! Och bli kalvackerad.

Kvällen spenderade drängen som barnvakt, maken på UV och jag lurade med mig Jirka på bonnamöte med Växa.

Torkans spår kommer inte att ta slut för att detta året gör det...

Jag har inget emot att kvigorna slickar i sig hela mig, men när de ger sig på mina lurar och i synnerhet micken, då har de passerat en gräns! Tjurarna behövde inte mycket övertalning för en bale när bonden flyr fältet. Och så flytt över vägen!

Igår var maken på jakt ("till klockan 11". - Han var inte hemma då!) Djur skulle ha foder, balar skulle köras, kor flyttas, barn tas om hand, huset städas av lite lätt och väskorna packas. Vi höll inte riktigt tidsplanen i vanlig ordning. Men vi kom iväg. Blev stillaståendes på motorvägen i Helsingborg och ännu en gång längre söderut. Helt enkelt stopp i systemet i rusningen. En, eller möjligtvis två, som inte bryr sig det minsta om att det stormar in en barnfamilj i det annars så tysta huset.

Hos Mor och B. Tre svårnattade barn, den minsta har strulat flertalet gånger i natt så hoppas nästa blir bättre - alla rejält trötta! Idag har det blivit en tur på en naturlekplats och fika i ett vindskydd. All naturell...:Brukar man skicka o-trasiga pekskärmar på reparation, undrar jag...Imorgon väntar dop och en sen hemfärd.

Tänk vilken lättnad att kunna/få lämna över ansvaret hemma till såna som har ens fulla förtroende! Tack ni som gör det möjligt. (En tröst kan ju också vara att djuren skiter i vem som kommer med bil och spann, bara någon kommer...! Åtminstone hade de kommit skuttandes mot den helt okända Jirka när bilen stannade.)

Trevlig helg,




Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.