En ung bondes vardag

En ung bondes vardag

Skogsbrand

2019Posted by Åsa Thu, April 25, 2019 23:51:26

När jag fått ut kalvarna någorlunda rätt igår stod jag och pratade med drängen, i sedvanlig ordning, under de minuter lugnet lägger sig innan de första kalvarna börjar förflytta sig och trigga tjurarna till att skrika efter mat.

Berättade för drängen att jag är sjukt provocerad. Nåt oerhört provocerad. Av alla som dyrkar det "fantastiska vädret vi har". Det stör mig något oerhört att gemene man inte ser längre än precis dit nästippen slutar. Vad är det folk inte fattar?!

Nog för att jag både är partisk OCH bonde, men hallå?! Var är vattnet? Vädret är inte fantastiskt längre. Helt underbart några dagar, men that's it.

Sjöarna sjunker i rasande fart, långt innan de hunnit upp i normalstånd. Åarna sinar och våra bäckar torkar ut. Det pratas om bevattningsförbud och är beslutat om eldningsförbud i hela länet. I APRIL!!!!!! Detta är saker som ska ske i skiftet juli, augusti! (Till råga på allt var det en diskussion på radio huruvida allt detta släckvatten från sjöar påverkar grundvattennivån. - Säkert mycket bättre att pumpa det från en brunn så det inte påverkar vattenspegeln i sjöarna, eller vad?!)

Vinden ska vi inte snacka om. Som om inte torkan i sig är ett hot mot mänskligheten, så ska även vinden skallra i takpannorna. Torka ut ännu mer, och skicka sjok av sand och grus på en så fort man sticker ut näsan.

Tröttnade, så efter avslutat pass bestämde jag mig för en långfrukost (med kompletterande blogg efter helgen) och sedan en slipning och slutspackling av dotterns rum.

Hade precis kommit in när jag fick sms från maken om att det brann mellan samhället och kyrkbyn. Satte mig i bilen direkt för att lokalisera, och hann få en riktlinje av en brandbil på avstånd. Vände efter en stund och mötte ännu en röd lastbil, så stannade honom och frågade om de behövde mig.

Långfrukost?! Blev en tallrik yoggi med müsli på stående fot innan slangen från gödselbrunnen drogs loss och slängdes i sjön.

Upp i skogen, kontaktade boende där och blev snabbt nervinkad på en skogsväg. Branden som varit fint inringad mellan tre sjöar skuttade iväg och gick i rasande fart i stormen, upp mot byn och husen. Riktiga "tassamarker", noll mobiltäckning mestadels och stora ytor otillgängliga. Till höger om mig, och rakt framför mig...Så kom de stora pojkarna...(och då var detta ändå den lille...:Men alla körningar efter vatten i sjön påverkade den, så vips var där en traktorgrävare, och två bil och släp med grovt grus för att få till en bra, stabil plan att stå påFyllde tunnan på nytt när maken ringde och meddelade om brand på "våra" marker i utkanten av brukssamhället. Precis där skogsbacken upp till oss börjar. Ett par kilometer skog, brant stigning och kraftig ostvind innebär gården hemma nästa. Evakueringsplan för lagården?! Jo, det har man ju om lagården börjar brinna, men om det brinner utanför?!

Sorry, måste tänka på mitt. Iväg hemåt genom skogen, var halvvägs till kyrkbyn när maken ringde igen. Under kontroll. Styrka från ett samhälle ungefär en timme bort, tur i oturen inkallad till skogsbranden och fick omdirigeras strax innan kyrkbyn, en halvmil bort. Hade de fått utgå från sin station vid larm, hade det hunnit gå fruktansvärt illa. Där också. Tackar gudar, öde, slump och allt annat att de kom så fort!

Svedd lagårdsdörr. Märkligt att det gamla höböset innanför klarade sig. Slangarna låg fint när jag tittade vid lunchtid, så faran var blåst över och nästan ett dygns bevakning likaså.

Tillbaka uppe i byn där branden rasade. Körde tillbaka ner på skogsvägen där jag insåg att min vändplats stod i lågor, så backa tillbaka mot grushålan och vända runt där. Precis fått igång pumpen när det ringde "ta dig därifrån fort som fan och kör bort till huset längst bort, elden är på väg att ta det".

Det var en upplevelse, men jag känner inget behov av att återupprepa det.

Sjuk tacksam för insatsen så många bidrog till. Tre vattenbombande helikoptrar, Maskinringen som kom med monstertunnor (var ju pinsamt att stå där med en åttakubikare!), försvaret som kom med femtio man på kvällen, tillsammans med grävmaskiner och bandvagnar, och allt "vanligt folk".

Det har spekulerats i brandhärjade områden mellan hundra och tvåhundra hektar. Två mil brandslang, såg jag nån notis om. Det är långt!
Landsvägen var ett mål att hålla, och det var kritiskt mer än en gång. De stora boysen körde med sina tunnor och försökte hålla barriär, jag hade inte där att göra och sista timmen tog jag lite mat och prat.

Maken kom för att lösa av mig efter släckning av den "egna" branden, efter lagården och middag hos drängens fru, där även barnen var. Han körde aldrig tunnan, men drog slangar framemot midnatt tillsammans med några andra i det brandhärjade området.

Kom hem själv strax innan nio. Möttes av en smått hysterisk tvååring som i olika kombinationer hackade "mamma, tunna, brumma, elda, pappa". Fick henne lugn och i säng innan jag själv tog en sväng med tallriken in efter mat hos grannen, en långdusch (nåväl...) och när adrenalinet började släppa både det sved i ögonen och jag började hosta. Och frysa. Tända i spisen?! Eh, nä. En filt duger gott...

Sverige är ett fantastiskt land att bo i. Såna här tillfällen inser man att skatten inte är för hög, och vidden av att gräva ner elledningar, då det i detta fallet starkt troligt orsakades av fallande träd på just högspänningen.

Lättnaden idag av att se helikoptrarna styra norrut, och att ha sett brandbil efter brandbil lämna området. Att det fanns så många insatsbilar visste jag inte! Men så hörde jag på rykten att ölänningar var på ingång för att lösa av också.

Har känt lukten av brandrök på många ställen idag. Varit ute och tittat flera gånger, och tycker det pustat rök från värmepumpen i köket. Kände mig lugn igår, idag vete fasen alltså...

Får se om det blir någon God Natt. Natten som gick fick jag i alla fall sova ett par timmar innan det brann på gärdet här mellan gården och sjön. Det slocknade lika fort som jag öppnade ögonen...