En ung bondes vardag

En ung bondes vardag

Vaknade effektivt

Bondelivet 2018Posted by Åsa Tue, November 06, 2018 21:15:06

Ett gäng småflickor samlade i morgonsolen. Gå in och lägg det där i sängen, fick hon order om. Hon löste det på sitt sätt.

Sen torsdag kväll bokade vi lördagskvällen med gymnasiekamraten. Sen fredag kväll fick vi förfrågan gällande samma kväll av ett annat par. Visst är det typiskt! Men men.

Råkade komma på mig själv med att tänka: "Bra att det kommer nån med småbarn" - Risken/möjligheten är hög att skötbordet i tvättstugan kommer användas, vilket avstyr klassikern att stuva in all bråte där och stänga dörren. En spark i ändan att göra det ordentligt, med andra ord. Kanon! Olovlig utrymning i syrrans skor.

Något som var mindre kanon var min och makens konversation en dag; Jag tyckte mig kommit på nåt helt världsomvälvande. Hans respons?! - Nä.

Jooo, men liiite jättebra i alla fall?! - Nä.

Bara liite bra då...? - Nä.

Vad fan gör man med en sån butterkaka!???! Butterkaka ja... Det är gott. Stående i Skåne - Frazettis butterkaka direkt från bageriet i Arlöv. Ojojoj, det var länge sen. Fråga inte om jag älskar sötbulle-butterkaka mer än maken-butterkakan... Ett klassiskt exempel på att man både vill äta kakan och ha den kvar! Knepigt. Knepigt. Och aldrig har jag vågat ge mig på att baka en själv... Kanske dags för den utmaningen.Fredagens utsläpp till större hage. "Syns vi?!"

Highlife på torpet! Allt påhejat av ett gäng kossor. Krävdes inte så många hemma-potatisar till middag! Och mitt i allt gick strömmen. Bara att brassa på i vedspisen då, så vi fick vår mat före årsmötet med biföreningen. Tur man har vita huvud i lagården i alla fall, så man utfodrar i rätt ände!

Idag hade jag tänkt att flytta en grupp kor när jag stängslat om och utökat en hage. Dock hade sjön stigit så pass på en dryg månad, att där jag stängslade i skor då, räckte inte stövlarna nu. Smög försiktigt så länge jag kunde för att fiska in mina lånade stolpar, men på fjärde stolpen kom antingen en våg eller så gav botten vika. Det rann in i alla fall. Rejält. Men det är också en perfekt motivationshöjare. Bara att speeda upp där i sjön så det blev avklarat - skadan var ju ändå redan skedd.

Medans det gick bra...!

Det var ett abrupt uppvak, blev hanterbart men kylde av snabbt, så istället för att sätta om dessa några hundra meter tråd närmre land, dra de hundra meterna kvar längs vägen, flytta korna och riva stängsel där de gått, klafsade jag upp till bilen, tömde stövlarna, vred ur raggisarna och körde hem i strumplästen.

Men som alltid - inget ont utan nåt gott. Byxorna har varit i behov av tvätt länge - nu var de redan blötlagda och därmed redo för maskinen. Tånaglarna hade hunnit bli lagom mjuka för en klippning, så bockades det av från listan. Och jag var hemma så jag kunde fika med maken och flickorna. Frågor på det? Selma, prinsessan på ärten.

"Vuxentid"...

Mitt inför köksröjning och matlagning knackade det på dörren. Av en stackare som inte klev in utan väluppfostrat stod kvar på trappan och så när missades i kaoset inne. Dock är jag inte säker på att vederbörande vågar sig tillbaka någon mer gång, efter att ha kikat bakom kulisserna, men skulle så vara fallet rekommenderar jag att knacka på insidan av dörren. Det är svårare att missas då!:) Alltid kul när nån bara trillar in, trots allt. Med risk att jag bara var snäppet trevligare än den där bilfärden för några veckor sedan. Andan tappas totalt när man kommer in. När nattningskaoset väl är över tassar jag runt som en zombie och mannen tvärslocknar i soffan. Välkomna till oss!

Maken svetsar vidare på grindarna i lagården. Om han räknar ner eller inte vet jag inte än. När han kommer in överlycklig med nyheten av att vara klar - får jag väl titta på honom och iskallt säga: Nä!

Imorgon har jag en massa stängsling att återuppta. Med torra stövlar, hoppas jag.

God natt