En ung bondes vardag

En ung bondes vardag

Vilken tur!

Bondelivet 2018Posted by Åsa Tue, August 21, 2018 22:13:08

Vilken trafikstockning!!

Gjorde misstaget att räkna baklänges på hur mycket foder jag kört ut, och när det skulle ta slut. Kom fram till mitten på denna vecka, vill ju inte riskera att bli utan. MEN! Novisen beställde ju hem först och dök i containern sen... Får jag verkligen i tre ton i detta läge?! Njae... Eller?!

Ringde för att kolla om leveransen kunde senareläggas, måtte bilen komma imorgon kväll annars... Nej, den står lastad och är på väg till dig under dagen... Fuck.... Men vi skriver att de måste ringa så du får närvara vid lossningen och hålla koll på nivån, vi vill ju inte råka blåsa taket av silon. Nä, tack, för det innebär lagårdstaket - containern är öppen...

Ockupera backar och kärror för att "tömma så mycket som möjligt" före frukost.

Kopplade ihop måååånga slangar till gödselplattan, för att låta sjövatten rinna ner i gödselbrunnen. Efter denna sommaren är det som att försöka få ner omröraren i ett betongblock. Och ska brunnen ändå tömmas i höst så varför inte medan det fortfarande kan växa!?

Tuggade i mig frukosten och gick sedan ut för att rensa pumpen som sackade, märkligt när hela inloppet var ihopgeggat.

Tänkte åka iväg och stängsla så var på väg från gödselplattan och mot förrådet för att lasta bilen när jag tyckte mig skönja ett (väl)bekant ljud genom radion i lurarna. Jodå, var det inte foderbilsvinanade vid foderblåsning?! Jodå. Men var stod bilen?! Inte var det på framsidan i rätt silo inte, utan till den andra. Den som är som ett rum där dörren just nu inte stod stängd... Med annat foder i...

Blev till att lägga räserväxeln i stövlarna och spurta runt hela lagården för att få stopp på honom. Hade han hunnit få in mycket?! Nja, tre fyrahundra kilo-nånting. Aja, kunde varit värre. (Varför kan man fylla i "meddelande till chaufför" om vederbörande inte får det?!)

Han fick packa ihop sig igen och flytta ekipaget till rätt rör... Pausade honom en runda på slutet för att stoppa huvudet i containern men det var lugnt. Även det som hamnade i ettan hade fått plats med råge.

Fick senare ett sms från honom att Transportledningen ringt honom precis när han lämnat gården, och meddelat att han skulle kontakta mig i god tid före lossning. Bättre sent än aldrig. Och ingen anledning att skälla på honom!

Men vilken tur jag hade! Tänk om jag hunnit åka iväg och han tömt alla tre ton över hela ladan. Hemska tanke! Nu blir det till att hinka ut några dagar tills jag kommer förbi med kärran igen!

Tur ja. Det hade jag förra veckan med, när jag ramlade ur traktorn. Eller tur i oturen; Ena näven på dörren och den andra i hytten, första steget ut och jag missar det på något sätt, eller kommer för långt ut så foten vrids av stegen. Turen var att hade det varit på steg två hade minst en hand lossat greppet och jag hade på riktigt ramlat ur. Nu blev det bara en rejäl sträckning i ryggen och ett bröstkorgsbräck. Trodde jag. Första tio minuterna var det inga problem att köra gödning. Men sen började vänstra tummen ömma. Och det på allvar. När jag inte klarade av att lossa handbromsen längre, utan fick vrida runt mig och lossa med höger hand, och vänster tumme slutade lyda, bestämde jag att jag inte skulle ta av handsken på rätt länge...!

Vi körde klart, och sedan lossade jag försiktigt kardborren på arbetshandskarna, men det såg helt normalt ut där inne. Varför pjallade jag?!

Det blev bättre redan kvällen efter, i fredags, men sen har det gått lite pö om pö. Idag har varit en riktig värkdag igen. Ringfinger, långfinger och tumme. Från ingenstans kommer en attack när ingenting funkar, sitter i några minuter innan funktionen kommer åter och molvärken är kvar nån timme. Det är inget av i alla fall. Det hade ju varit just snyggt!

Nu ikväll har vi slutskattat hos bina. De börjar redan förbereda sig för vintern, det finns ju inget att äta. Kruxet är att sommarbina som lever nu inte kommer leva varken i vinter eller till våren, så drottningen måste stimuleras med sockervatten så hon luras att tro att det finns gott om mat och vevar igång från pausläget så vinterstaben räddas. Men vi vill inte ha socker i honungen, så nu är det sista lilla ynkliga räddat!

Dags för fika och sängen!
God natt.