En ung bondes vardag

En ung bondes vardag

Rallyväxel med taxi och döing

Bondelivet 2018Posted by Åsa Tue, June 12, 2018 22:29:12

Work in progress.

Körde ännu en rallydag igår. Startade med att titta på klockan kvart över sju... Ohps, men både frukost och buss hanns med!

Jordgubb/rabarbersaft gjordes klar och sedan tömdes gården för, vågar jag tillstå, första gången någonsin. Jag har inte bete så det räcker här. De har gnagt av och det lilla som kommit om är som om vi i familjen skulle dela på en portion om dagen - det räcker inte nånstans. Däremot har jag förmånen att ha bete på andra ställen, så hemmagruppen kördes ner till andra gården där det finns gott om bete som håller på att brännas ner. Det bör ge några veckors vila här hemma och på den tiden bör betet hinna återhämta sig.

Tja, det är ju ett alternativ! Att tvinga köttbönderna till slakt! Då dör ju korna med så småningom så är alla världsproblem gällande växthuseffekten lösta så alla andra kan fortsätta med sina flygresor med gott samvete... Och på tal om andra problem så hade vi nog lagt trådrullen utan ström lite för nära kalven...;)Eko över gärdet

Tre lass djur blev det. I det sista låstes kokvigan, som kalvade i onsdags, in med sin kalv. (Råkade upptäcka att hon gick med Pappa Party. Ajaj.) Dessutom fick hon en tjurkalv, så de fick sälla sig till tjurkalvsgänget på föräldragården.

Lite hastig middag innan jag fräste ner på möte med skolans föräldraförening, en snabbhandling av lite akut avsaknat, lika snabbt hem med det till kyl och frys. Vidare försenat på biträff och fika där då jag missade kupkollen och sedan var jag ju nästan halvvägs, så fortsatte till Mormor och Morfar med beställda ägg (och stackarn hade bakat innan hon köpte massa jordgubbar och fick förstås inte ner allt i frysen. Kunde jag tänka mig att ta några påsar bullar och bröd?!) och inventerade mitt klädförråd hos dem. Han sa att de andra skrattade gott när han vevade in den minsta i en gammal slöja så hon kunde vara med vid bikuporna. - Jag är fullt benägen att tro honom!

Jo... Jag sover rätt klubbad på nätterna... Faktiskt!

Idag var det minst lika segt att komma upp. Den lilla ville inte vakna alls trots upprepade försök, så hon fick väl sova vidare då. Sova över frukost, dagislämning, traktorskruvning och morgonpass i lagården. Och hon sov vidare. Så då kröp jag ner några minuter också. Det var det som blev, innan telefonen ringde om en knall-fall-död ko på bete långt borta.

Så, dags att tugga i sig lite mer frukost, tvinga upp den lilla och rigga för att åka och hämta döingen.

Klart lillpigan ska ha en traktornapp som komplement, eller hur!? 09:30. Livet med småbarn är tufft!---Entusiastisk som få. Med lillpige-napp i Gård-och Djurhälsan-band, extra traktornycklar och hörselskydd. Det varade dock inte så länge...!:)För en gångs skull hade kossan gått och dött på ett relativt lämpligt ställe. Man får vara glad för det lilla... ...Typ tills jag skulle stanna och rätta till presenningen på hemväg då den slet sig, och insåg att jag hade noll bromsverkan på traktorn. Tjoho!

En oplanerad utflykt med Jirka till stan efter en bil till honom resulterade att jag fick min middag i matlåda på dagisets sommarfest.

Imorgon ska sonen på skolresa. Önskar att ungen kunde varit lite normal och nöjt sig med kalla pannkakor eller liknande till matsäck. Men icke då! Mammas potatissallad och kyckling skulle det vara. Med andra ord har jag lite att ställa i ordning nu!

Imorgon är det hög tid för mig att ta itu med stängsel innan djuren flyttar sig själva - skulle gjort det i eftermiddags om jag inte kört svarttaxi. Man blir sååå inspirerad när man tvingas utfodra med pinfärska balar som inte hunnit stabilisera sig. Ironisk!? Inte ett dugg, vad får er att tro det?!

God natt.