En ung bondes vardag

Färdigställande och mångspannsplöjning.Bondelivet 2019

Posted by Åsa Mon, April 08, 2019 13:11:43

Jaha, då har det gått en massa tid sedan sist igen! Är det någon tröst så började jag fila på ett inlägg redan dagen efter det förra - tacka gudarna för redigering och censur! - och sedan har jag vid oräkneliga tillfällen startat datorn, satt mig framför den... och stängt av den...

MEN! Jag har gjort klart hela min bokföring för 2018, skrivit ut alla meddelanden som kommer på mail och bank. Skött rapporteringen av kalvar - 20 kvigor och 20 tjurar, plus en död tjur. Var det där "kvigåret" är som alla andra pratar om vet jag inte. För här är det, typ, oerhört jämnt!Blog image

En runda till Ikea gav sonen ny sängstomme och sängbord och därmed är hans rum komplett. Rum nummer två är färdigställt, så när som några saknade skruvar i taklisten, för inflytt av tillfällig storasyster. Lillasyster var inte lika övertygad om detta. Hon pratar bara om "stugan" och tycker att syrran kunnat fortsätta bo där liksom hon gjort de senaste tre veckorna.Blog image

Blog imageSista tapeten satt i lillasysters rum!

Storasysters rum är tömt i stort sett så när som på dubbelbyrån som ska ner i vårt sovrum när den lilla flyttar upp till sitt rum när den stora flyttar till sitt rum som ska bli färdigt. Katten på råttan på repet. Vad kom först, hönan eller ägget?

Men helt ärligt. Skit i det! Fan vad vi jobbar på bra de stunder vi får! Blog imageGjorde en galginventering i dotterns garderob. Kan ju ärligt säga att det gav utslag. Hon har nu bättre plats, och jag har mer att hänga tvätten på! Blog imageJapp, det var punka på plogen! Blog imageBlog imageInstängda tjurarna Trump. De knatade rakt igenom mitt nysatta tråd, så jag blev ilsk på dem och kopplade i strömmen medan jag rullade ut resten. Var lite glad att jag hade mina tjocka vintervantar med mig, för jag tyckte det slog i fingrarna (och i mulen, sa tjuren som provade). När jag var klar och på väg därifrån satte jag på mätaren och insåg att jag kanske var befogat gnällig... 10,5 sa den... Här nedan kollar lillan om det är ström (3,1-3,3) och svaret på frågan var Ah! (filmsnutt på @bondeniskarvhult) (Kan bli spännande att se hur hon reagerar när hon gör om det barfota... Men kalven var söt i alla fall!)Blog imageBlog imageBlog imageBlog image

Blog image

Blog imageBlog imageBlog imageEfter förra inlägget fick jag ett telefonsamtal från en vän och kollega. Det som sades var i stort sett: Har du nånsin hört talas om en utbränd bonde? Hade vi haft "vanliga" jobb hade vi varit sjukskriva i sex månader i första omgången för att vila ifatt efter 2018! Och när en bonde blivit utbränd på allvar - det är då vi får läsa om det i tidningen "Länsstyrelsen omhändertagit vanvårdade djur..." Det är pest nu, men imorgon är du ihoplappad och på 'et igen.

Blog image

Och nog fasen är det så alltid. Bryt ihop, tvivla. Spotta i näven, sträck på nacken och sköt ditt! Blog image

Blog imageBlog image

Blog imageJag fick ett sms en dag gällande sorgen att plocka undan spädbarnsgrejerna. Jag svarade "Tänk när du gör det för sista gången!" Och nu rök skötbordet här. Stått oanvänt fullt med prylar i nån månad och ungen är torr. Fram med kläckaren på dess plats istället för att se om vi kan få några påskkycklingar. Blog imageHon kan roa sig där i timmar!Blog imageBlog imageMin första inköpta tjur någonsin hette 7111. Tyckte det var lite "fint" att knyta ihop säcken med en ny herefordtjur, 7111. Jag kollar ett par gånger innan jag märker kalvar så jag gör det rätt, men uppenbart missade jag denna. Döm min förvåning när jag av en tillfällighet upptäckte att tjuren kissade därbak! Tur jag inte hunnit rapportera.

Förra söndagen konstaterade jag en vattenavgång på en kviga på tidiga kvällen. Framvid läggdags hade det inte hänt något nämnvärt, så jag tänkte gå in och känna lite. Insåg dock snabbt att det var hög risk för knäskador på mig - i bästa fall - så lät henne hållas.

Förlossningar kan ju starta på olika vis, både på folk och fä. Själv har jag haft två förlossningar med värkarbete och sedan en hiskelig fart efter vattenavgång. Den tredje gången när "jag kunde det där" gick vattnet över tolv timmar före första värken och SEN gick det i rasande fart.

Satte i alla fall klockan för att ge kossan ett par timmar till och när jag kom ut halv tre stod hon likadant. Hon gav mig nu tillåtelse att känna, och en bit in hittade jag snabbt två fötter. Bra! Eller vänta, lättklövarna upp... Mindre bra... Baklängesfödsel...

Fick ringa ut maken också, och han kom lite lagom yrvaken och hjälpte till att dra ut detta spektakel. Var väldigt säker på en dödfödsel då det gått så många timmar, så det var en smärre chock när kalven blinkade till och ruskade på huvudet!Blog image

Blog image

Blog imageFörra helgen fick jag även ta ut veterinären igen - ännu en navelinfektion. En kalv som skuttar direkt till mamma, äter, och kommer och hälsar före utgång igen. Den morgonen släpade hon sig in, la huvudet i drängens hand och stannade där. Blog imageFriskhetstecken igen när det fradgar kring munnen!

Har haft två navelinfektioner på fyra år. Nu har jag provat två navelinfektioner på tre veckor... Det är renare ute med fyra fem hektar kalvningsbox än inne i en lagård!

Oavsett har nojan slagit till. Jag springer och överanalyserar, klämmer på navlar, klockar ät-tider, studerar tömning av juver. Är inte den där kalven lite ynklig? Krokig i ryggen? Slöare än igår på att gå? Trött i ögonen? Jo... Där är nog någon skit på gång.

MED DEN LILLA DETALJEN! - Att kalvarna växer bra. En del växer oerhört bra. Och det kanske inte heller är så konstigt att en kalv på två tre dagar och 40-50 kilo ser liten, ynklig och darrig ut, jämte en sjuveckorskalv på 120 kilo?! Skärpning, Bonden.Blog image

Blog imageDet var visst många eftersläntrare...

I synnerhet en kalv har jag haft ögonen på, inte av slöhet, utan då jag tycker naveln känts lite hård. Igår hivade jag in henne i vågburen bara för att konstatera min hypokondri - hon har ökat 1400 gram. Om dagen! Går ingen nöd på henne.

Det är inte bara bra att ha "full koll" på vad som händer. Blog imageNån fick bada med Blubbeeeee!Blog image

Blog imageSaknar någon en brygga finns den här. "Funkar nog som botten till ett älgtorn annars", sa maken!Blog image

Med en blick på stenarna har jag egentligen bara en fråga. VAR ÄR ALLT VATTEN VI BEHÖVER??????Blog image

I helgen har mor och B varit på plats. I fredags middag rullade de in med ett Taikon-lass bestående av stängselstolpar och en gammal moppe. Efter tio års frånvaro är lilla Tommy, min första riktiga kärlek, åter smålänning och det är många glada för!Blog imageBlog image

B hamnade med pill på andravåning, mussla ihop nybygge och gammalt hus, och det blir så himla bra.Blog image

Blog imageBlog imageBlog imageSamma dag med två praoelever, som rök på stenplockning på en tänkt förstaårsvall. Får väl se om det finns något gräs som kan tänkas orka fram efter sönderbränningen i somras, men det är betydligt färre stenar som kan spöka nu!Blog image

Blog image"Ni kanske blir arga på mig nu, men jag har grävt en damm!" Ja, frågan är om man blir arg för åverkan, eller fylld av beundran och stolthet för idén och företagsamheten? Det är ju inget farligt, och han la ihop det fint när vattnet sjunkit undan.Blog image
Gårdagen tillbringades med en hästplog framrotad ur gömmorna. Fiber ryktas om att vara på g (även om jag ännu inte tror på det förrän det är färdigt) och firman gräver visst bara till tomtgräns. Med dubbla hus och dessutom - tydligen - en av Länsstyrelsen skyddad allé längs vägen blir det visst inte sån där smidig grävning i vägkanten. Tvärs genom allt återigen - tur man har stor trädgård. Tycker ju det är lite fjantigt med en häst, så vi kopplade 125 före istället...Blog image

Blog imageBlog imageBlåsippan ute i backarna står, niger och säger att nu är det vår... Mor, nu är våren kommen, Mor. Nu får vi gå utan strumpor och skor!... Blåsippor aldrig snuva få!... Än får ni ha både strumpor och skor, än är det vinter kvar, säger Mor!Blog imageBlog image
Får se vad jag tar mig för nu. Om det ska upp och slipas byrå, rivas lister, tömmas garderober eller om jag rätt och slätt ska koppla på harven och ge mig ut.

Ha en bra vecka så får vi se när jag orkar hit igen.



Baksmälla 2018Bondelivet 2019

Posted by Åsa Thu, March 28, 2019 22:36:54

Kroniskt smällande huvudvärk. Kroniskt molande illamående. Kronisk trötthet som inte går att vila bort. Kroniska sviter av dessa tre i noll ork, motivation eller glädje. Jag har nu självdiagnostiserat mig som drabbad av Baksmälla 2018.

Detta rent ut sagt jävliga 2018. Mängder av problem med kalvningar. En vinter som gick direkt till en knastertorr sommar. Massa oro för bete och vinterfoder. Massa merjobb. Omställning med kor inne i lagården. Hur skulle de olika fodermedlen hanteras? Tufft, jobbigt, kämpigt? - Det har gått över förväntan bra.

En kalvsäsong inne. Hur skulle detta gå? Och ha korna bundna för första gången? - Det har visat sig att funka relativt bra hittills.

Foder. Foder. Foder. Hur ska detta gå? - Det ser lovande ut.Blog image

Blog imageOkej. Jag kanske kan börja slappna av lite smått. Tydligen har jag nog legat på trehundrafemtio i ett års tid. Nu har jag kanske gått ner till hundrafemtio, och då kom ångvälten ikapp. Eller om det var bulldozern?! Dags att ta ett fotogenbad då och förse en struts med blåslampa...! Blog imageÅderlåtning - en gammal beprövad metod för att rensa ut sjukor. Funkar det även att tömma tröttheten för lite friskhet? - Återkommer!

Minstingens rum tapetserades i helgen. So far, so good. Lång väg kvar, men det rör sig i alla fall. Eller rörde sig. Det enda som hänt hittills i veckan var när jag grundmålade garderobsdörrarna idag.Blog image

Sonen fick både lampor och garderobsdörrar i helgen. Tänk vad det gör mycket på färdigheten! "Bara" en list kvar och lite färg kring fönsterkarets skruvskallar sen klart.Blog image

Om det nu blir gjort...

Maken åkte iväg på sitt femskift nu - lillstugan. Precis vad ingen av oss orkat eller behövt, så något så inihelvete skönt att det verkar närma sig deadline med inflyttning där nu. Han jobbar fem gånger så mycket som mig och sover en tiondel av vad jag gör - det är bara en tidsfråga tills det tar en ände med förskräckelse...

Barnen grejar med sitt. Den stora flugan nu är mjölkning, så de ska ut på helgmornarna och kommentaren på kvällen är: Hinner vi äta middag innan mjölket eller så får det bli efter?Blog image

Blog image"Jag kunde klättra upp helt själv på kärran!" - Frågan är väl stabiliteten i det hela! Blog imageMycket pellets inne blir det! Blog imageNy babyboom med fyra kalvar på tolv timmar. Full ommöblering i lagården imorse innan morgonrutinerna.Blog imageBlog imageMen hur hamnade hennes kalv hos den icke-kalvade kossan?!
Blog imageIngen som lider av stress precis! Blog imageBlog imageBlog imageHinderbana! Låter kalvarna vara inne första tiden sen mamma är bunden igen. Med varierande resultat.
Blog imageBlog imageBlog imageKollade in kalvarnas främlingsfientlighet när Jirka lämnade tillbaka traktor och tippkärra, tyvärr utan ved... Blog image"Skit samma att jag halkade omkull. Min spene får ingen annan!" Sen att dessa båda kalvar bytt mamma igen är en annan sak... Blog imageStår man upp-och-ner med huvudet i en hög däck får man räkna med snabbväxande nubbar på mamman!Blog imageBlog imageEn måndagseftermiddag vid Bokbussen och hos di gamle. Tänk vilket jobb de la ner förr för vattenförsörjningen!Blog imageBlog image Blog imageBlog imageBlog imageNågra burkar och ett gäng bruna bönor så kan en tvååring sysselsätta sig länge!Blog imageBlog image
Blog image"Mamma! I farstudörren! Det är jättesuperfint där ute! Vi måste ta en bild!" - Femåringen fick låna kameran.

Till helgen är det dags för det där djävulspåfundet att ställa om klockorna igen. Hatar det. På allvar Hatar! När jag lägger mig på lördag ska jag ändå pliktskyldigast ställa tillbaka klockan en timme. Det torde ge mig två timmar plus per dygn framöver, och det hade jag behövt!
God natt

Diskret självskadebeteende...Bondelivet 2019

Posted by Åsa Thu, March 21, 2019 22:03:10

Blog imageDet där med att vara "kobent" får en helt ny innebörd när man studerar 172!

För att göra en lång historia kort (det kan jag inte, så ni behöver inte vara oroliga!) så har jag haft ett par rent av pissiga veckor. Inget har varit kul. Inget har "varit värt nåt". Och ingen ljusning i sikte. Allting bara hopar sig, inget löser sig. Ingenting får någonsin bli klart utan att något annat kommer emellan. Vet inte vilken ände att börja i och ingen motivation alls. Pest och pina och allra mest oerhört mycket blääää!

En fysisk åkomma, eller smärta, är ju så mycket lättare att förstå och förklara, så lite diskret sådär har jag provat på viss form av självskadebeteende;

Igår skulle jag vara duktig och torka av kaklet i köket som inte är gjort sen det stektes fläsk för några dagar sedan (jepp, på den nivån ligger motivationen!) Hängde där så fint över bänken och felbedömde de cirklande rörelserna så jag provade spetsarna på flertalet knivar som hänger där på en magnetlist. Och jag kan lova att så vassa som eggen var mot min tumme och hand, har de aldrig varit tidigare! Har gårdstomten varit i farten månne?!

Det la ribban för dagen, för det mesta som kunde gick fel. Öppnade jag ett skåp så visst rasade nåt ur. En tallrik fick prova golvet när jag tömde diskmaskinen - både tallrik och golv höll! - och det är ett smärre under att jag fick ihop både middag OCH tårta till maken utan inblandning av plåster eller brandvarnare.

Igår rasade prylar, och idag jag, då jag "skulle bara" och klev i mina oknutna kängor - snörena i stoppade. Lyckades på något vis krångla i ena skons snöre i den andras hakar. Att jag är så grym på steppdans visste jag inte!

Ni fattar själva att det slutade med en raklång hög på uppfartsgruset. Så nu sitter jag här med effekten av nåt diskret självskadebeteende, sönderristad tumme, öm fotled, händer prickiga som dalmatiner, öm nacke och ett blått och blodigt knä. Tror någon det känns bättre?! Inte ett skit faktiskt!

Men jag låg där och insåg att nu får det fan i mej räcka! Med allt!

Så nu räcker det!

















Jag ska bara...









Kom faktiskt in i någorlunda vettig tid, så åt i lugn och ro och räknade med minst en timme för slipning och spackling i rummet uppe före avfärd mot nästa stötvågsbehandling. Precis kommit igång fick jag ett sms från Jirka, som blivit lovad en traktor och kärra på eftermiddagen (i min värld efter avslutat jobb) och han ville komma klockan ett.

Jahapp. Tippkärran står fortfarande uppallad sedan förra våren då den fick nya däck - har inte behövt den! - så det var att dra på kläderna igen och skruva fast hjulbultarna ordentligt.Blog image

"Liten och klen får gå till Frälsningsarmén på kyllingaben!" Eller så får man leva lite over kill och nyttja det lååånga röret!

Efter lite diskussion och logistikplanering slutade det med att jag körde upp ekipaget till kyrkbyn. Första gången jag kör olovandes i någon annans trädgård med traktor, men jag utförde bara order! Fick skjuts hem, bytte om och körde ner för behandling.

Blog imageVem behöver lekplatser när man har en livsfarlig lagård att vistas i?!Blog imageBlog imageBlog imageSmart tjur! Han löste trängseln genom att dia bakifrån! Blog image"Vi städar i kalvningsboxarna, så jag hämtar lite spån att strö med!"

Lillhönan skulle inte vara sämre än brorsan som fick prova mjölkning, så idag var det hon som smet ut till drängen och provade att "spruta mjölk", som hon uttryckte det. Underbara ungar, tänk vad många ni gläder! Blog image

...och jag har en känsla av att mjölkande femåringar är ganska lätträknade i dagens samhälle! Klart man blir stolt! Och vilket liv man erbjuder sina små. Tänk vad de tankar erfarenheter och bred kunskap!Blog imageVidare igår så kom en hundrastande granne förbi och poängterade en ny kalv i hagen. Där ska inte finnas fler! Men jodå, där låg en ny kalv. Från kviga 57. Tittade jag fel häromdagen på kärringen som rymde från hallen? Hette hon inte 56?! Tvillingar?! Fyra kvigor är i stort sett identiska med fläckar på näsan. Och jag fattar absolut INGENTING! Trodde vi släppte över sex djur i fredags. Hur kan jag då ha tretton i hagen och den fjortonde intagen i lagården med förlossningsdepression? Och hur kan jag ha totalt sjutton att kalva ute, med fjorton kalvningar och fyra dräktiga kor kvar? Och hur kan jag annars ha nio slaktdjur, med tre kalvande kor i samma grupp, när gruppen består av tretton?!
Kom fram till att det måste vara den där trettiofemte kossan i flocken som fortsätter gäcka mig...

Ena halvan av mig tänker "Shit happens - det är väl inte hela världen" och den andra halvan ska riva ut hela skåpet i jakten på stall- och betesjournalen och säkerställa antal kor och förväntade kalvningar. Ska bli spännande att se vem som vinner...! Så alla ni som hävdar att jag har sån koll - begrav det i glömska!

Fikadags och en vision om någorlunda vettig nattning. På jäkelskap lär det väl kalva i lagården också. Blog imageMan ser saker på olika vis. Maken kämpade med att fota bina i krokusen. Han visade mig denna bild som han var så nöjd över. Han såg biet, jag fastnade för skuggan!

God natt.



Lite smolk i bägarenBondelivet 2019

Posted by Åsa Tue, March 19, 2019 22:03:18

Efter totalt tre kalvningar igår, så var det dags att både spräcka trettio-strecket och död-nollan. En kviga födde en levande kalv men kort tid efter låg kalven död. Kvigan har inte varit någon favorit tidigare, stärktes redan i somras då elva djur lastades på tre minuter, och hon tog över två timmar på sig, och jag fick än mer vatten på min kvarn efter vår dust i natt. - Hon har skrivit på sin enkelbiljett. - Blev knappast annorlunda när jag tog drängen och djurkärran med mig till ligghallen för att ta med henne tillbaka till slaktgänget, och kärringen var väck.Blog imageBlog image

Jag lämnar inte utrymme för idioter i mitt liv. Kan man inte stanna för grindar, eltråd (även om det inte räcker med skyltar med stängsel på, likt tex naturreservatsskyltar, som vissa tycks tro), sparkas eller tenderar till ilska när jag tar kalven, eller rentav bara beter sig illa, tackar vi för tiden och att vi fick lära känna varandra, men det räcker där.

Skogsinköpare trillade in på gården minuten efter foderbilen. När de båda lämnat kom första lasset med utsäde. Hade inte tänkt plöja något i år av ekonomiska skäl (och arbetsmässiga då jag tycker det är tillräckligt som det är!) men efter EU-ansökan var det bara att konstatera att jag inte har råd att INTE plöja. Så nu blir det likväl till att ställa i ordning plogen med nytt däck och nya spetsar. Men men, gör det för en god sak - hade han bara kunnat hade drängen skuttat jämfota av glädje. Han älskar att plöja.

Drängen har roat sig med att räkna balar (han var nyfiken för egen del, sa han) och kom fram till att vi har gott om foder ännu! Sista halmen kördes in idag, det trodde jag väl aldrig att den skulle räcka i tre månader! (Har ingen aning om vad jag hade att förvänta mig) Men likväl bör jag som vid tidigare uträkning ha cirka hundra balar att spela på. Med beräkning på full utfodring halva maj - gud förbjude! Blog imageSista halmbalen inne. Nu vill det till att njuta av att ösa ut det sista med andra ord. Innan det är dags att putta hängande höbal runt lagården.Blog image

Så. Kalv nummer trettio som första döda känns okej trots allt. Lite svinn får man räkna med som det bekant brukar heta, och förra året vid denna tiden dog de på löpande band. (Kanske har jag lärt mig sköta djuren nu så jag kan ompröva mitt vanvårdsbesked?!) Blog imageBlog imageNytt strö igår - Fullt Ös sen Medvetslös!

Både igår och idag var tanken på innefix. Skulle vilja få klart 2018-bokföringen helt, snart moms för min del och hemmet ser ut som... En massiv depression infinner sig så fort man närmar sig ytterdörren... Hann reda upp sju åtta maskiner från tvättstugan i alla fall. Dammsugar-Bob har lagt av så inte ens honom går det att lita på.

Att det var samma månad igår som idag däremot. Igår snö på alla håll, varvat med piskande spöregn och solsken. Riktigt aprilväder. Och idag riktigt fint vårväder. Det hade jag inte fått njuta av vid bokföring och renovering.

Hade även på listan att gå vidare med spackling och förklistring av rummet däruppe, men antar att det kommer andra dagar.

Hade den minsta hållit sig till planen idag för två år sedan, hade vi blivit trebarnsföräldrar då. Hon har som de flesta vet en egen agenda, men vi får likväl hitta på något att gratta pappa med imorgon. Blog imageBlog imageEn var väldigt nöjd! (Hittar pellets precis överallt!) Både under och efter åket!Blog image

God natt!

HalvkalvatBondefamiljen 2019

Posted by Åsa Mon, March 18, 2019 22:13:41

Jahapp. Då har ännu en vecka swishat förbi. Hann den ens säga "poff"?!

I måndags kom i alla fall två snickare som utlovat och la om taket på den där ligghallen. Ett bekymmer mindre.Blog image

Blog imageBlog imageI tisdags åkte jag iväg på en så kallad djupgående vibrationsmassage. Knappast skön där och då, men väldigt skönt efteråt. Jag har hittills heller inte fått den där massiva "träningsvärken" man lätt får efter en vanlig massage. (Synd att jag redan i onsdags skulle ikapp en kalv, halkade och vred till hela vänstersidan. Fotled, knä och en brännande höft/ljumske. Men jag fick tag på kalven!) Glömde blodtrycket någonstans på britsen, så satt en stund i väntrummet för att stabilisera mig innan avfärd och fick tipset om att stoppa ner fötterna i nån dammsugare där. Fy för den lede sicken hårdhänt sak det där var! I synnerhet kring min ännu inte helt ihopläkta lilltå som jag så fint, bokstavligt, spräckte en natt. (Jepp, här går det vilt till...)Blog image

I stan hämtades även tapeterna till flickornas rum ut. Så nu återstår väl bara rummen då... När ska detta hinnas med?! Färghandeln hade nyligen en drive med trettio procents rabatt - synd att inte nyttja - men tiden för resten sen då?! Aldrig får man bli vid det man tar sig för och alltid kommer något annat emellan.Blog image

Blog imageLyxade till det med grillad fläskkotlett en helt vanlig tisdag i mars! Blog imageNån verkar haft en tuff natt. Undrar varför...:Blog imageTyp som i torsdags då jag insåg att en kviga ute kämpat länge med sin kalvning. Lämna spacklet i rummet, rusa ut och stänga in henne i ena ligghallen, fixa fram dragrep, dra ut ben nummer två på kalven - det går inte att komma med fot, mule och armbåge samtidigt i en trång kviga - och vips var lillkillen ute. Lika vips var jag inne - insåg att jag skulle vara hos sjukgymnasten sjutton minuter senare. Full av koskit och blodig efter att ha rotat i en förlossningskanal. Genom duschen, en räserfika och iväg de tolv minuterna till samhället. En minut över utsatt tid satt jag i väntrummet och var incheckad i andra änden av byggnaden. Allt detta, för åtta minuters stötvågsbehandling och sedan hemfärd igen. Suck...Blog image

Blog imageBlog imageBlog imageKossan till vänster fick vänta på nedkomst ytterligare tolv timmar!:Blog imageHaft familjetid hela helgen i lagården. Babyboom igen tror jag.

I fredags flyttade vi över hela ligan från leran till en torrare hage (jag bävar för den dan drängen inte tänker åt mig längre!), sorterade ut de sex jag bedömde som närmst kalvning, till kalvgänget, och igår hade fem av dessa kalvat. Snacka om insats i grevens tid. Sen att jag fick börja dagen idag med att bärga en kalv i fel hage lik förgrymmat är en annan historia.Blog image Blev dessutom varse att jag har noll koll på allt!; Räknat min sommarens kviggrupp, elva styck, plus två kor. Innebär tretton kalvningar ute. Vad jag ständigt glömmer är att jag även hade fyra herefordkvigor gåendes med herefordgruppen. Alltså ökade det på utekalvningarna med just fyra, och totalen likaså. Men plötsligt stämmer det så mycket bättre för mig! "Är kanske dina djur som irrar i Alvesta ändå, med tanke på vilken koll du verkar ha!" - Tack min vän. Var glad att du befann dig utom räckhåll!

Efter middag och våffelfika hos di gamle - vilket även innebar fyra limpor dagsfärskt bröd till den egna frysen, mot en drös ägg - avslutades dagen med att dra ut årets första döda kalv. Det var jag i alla fall helt säker på när jag insåg att den kalvande kvigan behövde hjälp och jag möttes av en stor, kall, stel, mörklila tunga. Chockerande nog levde kalven och stackars kvigan fick en akut förlossningsdepression. Slet för att få ut kalven (mest maken i och för sig) och efteråt la kossan sig "som en ko" och bara stirrade framför sig. Men en blick ungefär lika levande som Egyptens sfinxer. Noll respons för kalven.Blog image

Blog imageBara att gå in och tina råmjölk (Jösses! vilken skillnad det var mot vasslen jag försökte med häromsistens!). Få i kalven den och stängde in dem i ligghallen.

Första kossan jag mötte i morse var den instängda kvigan - ute på vischan... Både hon och kalven är nu inlåsta på undantaget i lagården.Blog image

"Jaja, om jag mååååste låta den där dia så..." Blog imageUndrar hur många nära-döden-upplevelser jag har per dag. Har ju hört så mycket om dessa farliga, stirriga köttdjur som man varken ska gå nära eller binda upp. Jag fär ju som en iller mellan dem dagligen. Som bilden visar: Finn ett fel...

Kom in därifrån och slängde en blick på klockan. Kvart i sju. Middag och träning klockan sju ikväll? Nope! Dessutom dragits med en saftig huvudvärk hela dagen, så ska krypa ner alldeles strax. Kanske ta en tur ut och stämma av läget.

Den där nattamaten för kalvarna sumpade de rejält förra veckan då de la allt krut på att riva så stor del av lagården de kunde. Tog mig en och en halv timme att samla ihop dem igen, så nix. De får ta tillfällena som bjuds istället, och jag ska ta det andra som vila!
Blog imageBare å lomma ut igen... Blog imageHäftig liten flerfärgad svans!

Oavsett så spräcktes halv-kalvat-gränsen idag. Under eftermiddagen slog det över mitten med den tjugonionde kalven på tjugosju dagar. Hålls samma tempo (ha...ha...) är det klart om en månad. Vilken dröm!Blog imageBlog imageBlog image

Sonen kom hem från skolan idag med kommentaren: "'Fröken' sa att jag inte får skriva mer om kalvar i min tankebok (dagbok) nu." Efter en kort stund kom tårarna: "Och så har min kossa kalvat idag..."
Vi enades om att bjuda in "Fröken" på middag och spa - Peeling, öronrensning, hårstyling OCH klädtvätt. "Varje söndag, så hon får något att skriva om i sin tankebok på måndagarna!" (Tårar av skratt!)Blog imageBlog image

Blog imageBlog imageBlog imageBlog imageVar tog pajken vägen?! Blog imageOm ni visste hur många kilo pellets som ryms i de där små fickorna/kläderna...Blog imageBlog imageDen lille kofösaren. Blog imageDen här bilden påminner mig om att jag nog borde städat även i lagården... Blog imagePremiärmjölkning!Blog imageHan har ju en hyfsad utsikt, grabben!

Nähä, ut med mig var det! God natt!Blog imageBlog imageBlog image

Nja, kanske inte planerat och smått överfallenBondelivet 2019

Posted by Åsa Sun, March 10, 2019 21:28:26

Blog image"Jahapp, där fick jag mig en känga", sa maken när han såg rubriken på nätet. (och då är det ändå han som är romantikern av oss!=))Blog imageBlog imageFörstasidan OCH helsida - igen! Det är liksom en och en halv vecka sedan sist! Undra på att jag mått dåligt - kändisskapet gick mig totalt överstyr!

Ja, jösses. Kom på mig själv för en stund sedan att fundera på vilken dag det var - borde det inte vara helg snart?!

I fredags kom vi ut bara för att konstatera ännu en gång att vi flyttat fel ko till kalvboxen, då det sprang runt en pigg liten kviga på foderbordet. Semintanten kom för att väga herefordar som var ett år ("blir nog frampå eftermiddagen!" - Hon stod utanför strax efter tio! Enligt reglerna ska även tio procent av de nyfödda vägas, så de hämtades in från sin box och skickades i vågburen de också. Smidigaste vägningen hittills tror jag. Lyckades även fiska upp de tre kvigorna utifrån på ett enkelt sätt.Blog image

Blog imagePrecis lagom tills hon åkt kom den nya plåten till ligghallen, så återstår att se om snickarna kommer imorgon och börjar riva.Blog image

Blog imageÄr det bara jag som tycker det här är läskigt så tånaglarna kryllar sig?! Ännu en gång känns det så ironiskt att lilla Sverige, med befolkning som en liten stad i världen, ska slå knut på sig för att rädda världen... Visst kan vi göra mycket per capita, men det hjälper inte så länge övriga världen får härja fritt!Blog image
I fredags kväll föddes, bokstavligen, en kalv i famnen på mig. Detta sedan vi ansåg det som för stor påfrestning för kvigan att få ut den själv med tanke på klövstorleken som stack fram. Då hon stod upp tog jag emot kalven för att denne inte skulle braka rakt i golven. Om just detta är orsak till mitt mående igår, vet jag inte, men i så fall möblerades det nog om rejält i mig.Blog image

Satte mig för att ta nåt litet att äta före utgång igår, maken gick före ut för att hjälpa till. Från ingenstans fick jag så enormt ont i nedre delen av magen att jag knappt fick luft. Jämförde det med ett massivt värkarbete utan paus. Ringde in maken igen. Jag var rentav rädd en runda. Riktigt rädd.

Efter trekvart eller något lättade det så att jag kunde andas någorlunda normalt i alla fall, men han fick gå ensam där ute.

Resten av dagen gick jag med en sjuk mensvärk - utan mens. Svårt att kissa och ville till att planera för hosta och nys. Skratt var det aldrig tal om. Jag som skulle lägga helgen på spackla rummet däruppe som maken gipsat...

Maken åkte iväg för att hämta en hyrd slipmaskin och ganska precis efter han åkt kom drängens fru in efter en titt i lagården - en av korna hade lyckats rymma ur kalvboxen och spatserade runt och ställde till oreda.

Bara att gå ut med andra ord. Repa kossan och leda in henne i boxen igen. Och titta till kalven som rasat ihop i ett hörn. Med stenhård navel, flämtande andning och fyrtio graders feber. Sån var han inte igår...

Då kommer man till det ljuva dilemmat; veterinär en lördag kostar ungefär kalvens värde gånger tre. Tjuruslingen var sannerligen inte pigg heller, men att avliva en veckogammal kalv ger något grymt merjobb med en ko i full mjölkproduktion. Nä, måste i alla fall försöka. Det kan ju gå!Blog image

Och det var så illa, att när veterinären väl kom efter några timmar, fick jag gå fram och peta på kalven för att se om hans ens levde längre... Döm min förvåning när jag kom ut igen några timmar senare!:Blog image

Metacam (motsvarande vår Alvedon) är grejer det!

Någon gång i natt kom maken hem efter att ha slipat golv i sin lillstuga på föräldragården. Jag vaknade till vid fyra, sen jag vänt mig om och insett att magen inte accepterade det läge dit jag vänt mig, och då låg han i sängen.Blog image

Kan man påstå att lillasyster kommer att få "takvåning"?! Med sjöutsikt. Borde höja värdet rejält!
Blog image"Mat! Nam-nam! Tittut!"Blog image"Åka!" Blog image"Klättja - KOM!" Blog imageBlog imageDe där två har något fuffens för sig! Eller så är det den lilla som ska ha yrkestips för att kunna bli en snäll och duktig mjölkko framöver?!

Kom upp idag totalt mörbultad i magen. Känner mig verkligen nyförlöst, fast utan underlivet inblandat. Höll på att börja skratta när jag skulle ta mig i och ur bilen då sonen var på fotbollsträning. Maken i kyrkan och flickorna hos drängen. Fick mig en stunds egentid då det inte är lönt att köra hem från samhället. En stund med Mor i luren (hon är smått vansinnig på mig för att jag inte åkte till akuten igår - jag hävdar att det är så långt in och att det säkerligen hunnit gå över tills man är framme = onödig resa - men antar att jag själv blir likadan framöver gentemot mina egna barn. Oavsett gör man ju alltid misstaget att googla symptom, och sen är man ju så sjuk att man inte vågar söka vård! - Utomkvedshavandeskap. Tarmvred. Blodpropp i tarmen. Brusten äggstock. Livshotande tillstånd... Äh, det går la över...! Jag är ju inte sjuk! Visst mådde jag illa en stund av smärta, men inget försämrat allmäntillstånd.)

Hade med mig en bok att fördriva tiden med, då jag tog gårdagen som ett tecken på att det var okej att ta det lugnt (övertyga min make någon!) men det var inte många sidor innan den sista halvtimmen gick till att studera insidan av ögonlocken.Blog image

Nu i eftermiddag har de stora barnen lek med kompisar. Jag och den lilla har fyllt på frysen med nya bullar. Varit utan nu i ett par veckor snart. (Jodå, trots min bullevard! Det är ju en månad sedan!) Total katastrof! Försökte även övertyga en gottsugen tvååring att lägga dumlebitarna i mördegsbollarna, men det gick så där, ärligt talat.

Maken åkte på nåt möte och fortsatte direkt till slipmaskinen.

Jag ska ta mig en tur ut till de små och sedan försöka komma i säng på "rätt" sida tolvslaget. Blivit bättre och piggare under dagen, (kanske beror på att jag sov nästan en timme mitt på dagen, i sängen, så imorgon är jag nog fit for fight igen. Tur det kanske, då jag inte kan lita på att maken sliter för mig!

Men för att "knyta ihop" det där oromantiska lantlivet, så vill jag bara påpeka att det där med att tumla runt i höet är totalt överskattat - för det första både det sticks och slammar igen nosen. För det andra blir man rejält skitig i nyllet och för det tredje är det ett smärre helsike att få ut allt hö från håret sedan! Frågan är ju vad man ska ha för sällskap för att väga upp det. Men risk för att betraktas som lössläppt förespråkar jag just nu variation och mångfald!Blog image

Blog image

Hur smakar skitig keps? Hörselskydd med antenn och mikrofon?! (höll på att bli dyrt...) Men man måste ju utnyttja deras nyfikenhet för att kolla upp vad jag är för en typ. Konstaterade att jag lär ha bekymmer om hundra kilo... (tillväxt på kalvarna)Blog imageBlog imageBlog imageGod natt och ha en bra kommande vecka!

Wow bland molnen!Bondelivet 2019

Posted by Åsa Thu, March 07, 2019 22:29:49

Blog imageTaggade som tusan för frukost. På era platser. Färdiga. Spring! Blog imageSparar armbågar. Används inte kärran till ungen får den väl nyttjas på nåt annat när småflickorna ute ska få sitt!

Ja alltså. Wow!

Igår gjorde jag en smådum grej. Fick ett "läsartips" gällande kvällens "Karlavagnen" på p4. Och efter en timmes funderande eller så gjorde jag slag i saken och ringde in på kvällens köttema.Blog image

Smart eller ej, men jag kom fram och fick min röst hörd. Och från mina "kontakter" har det kommit idel positivitet. Antar att det inte godtogs lika hos andra, så OM jag försvinner ur etern är det troligen för att jag drabbats av någon av de skottpengar som utlysts för bönder, och mitt huvud hänger lika troligen på någons vägg som trofé.

Tänkte att ni ville veta, och i så fall ska det i min dödsruna stå "Dog för det goda köttets skull" aka offrade mig för teamet. Bara så att ni vet! Blog image

Knappt hann jag ur detta träsk, innan jag blev tagen på sängen av kommunens Centertanter som trillade in. Med tulpaner, tårta, diplom... och en journalist. Så ännu ett reportage på gång. (Och jag som planerat att vägra massipantååta fössta tossdan i mass! Är ju så gudarstrött på tårta och tänkte avstå till makens födelsedag om ett par veckor... Men vi vet ju alla hur det brukar gå med mina planeringar!)Blog imageBlog imageBlog image

Blog image"Sa du nåt?!"

Vilken egoboozt i alla fall! Lova dock att peta ner mig på jorden igen om jag börjar kräva att ni Niar mig! Då har det gått för långt.

Avslutat dagen med att mata kalvar, ska ta min fika nu sen försöka komma i säng. Blog imageFått vindtäta lite ikväll om det nu blir kraftiga vindar även här. Blåser rätt in vid kalvarnas öppna sida och runt går virvlarna!Blog image

Blog imageNattpussen.

Blog image

Fortsatt tanka endorfin med mina små. Tror jag har igen det när de blir större.

God natt och Tack!



Kalvarna överlevde natten, jag stötvågen!Bondelivet 2019

Posted by Åsa Wed, March 06, 2019 21:46:25

Bara som ytterligare ett förtydligande, så var föregående inlägg endast en personlig och ogenomtänkt grunn. Inget facit och ingen faktatext. Men tack för all respons oavsett!Blog image

Igår rörde det till tillvaron igen. En kalv låg platt i lagården sedan vi bommat att flytta kossan i tid. Ruska liv i den och flytta ner paret i box så kvicknade kalven till kvickt med lite modersvård och bättre grepp under fötterna.

Drängen la hela måndagen på att gödsla ut uteboxen och igår blev det dags att ta itu med att strö upp den. Ungefär ett ton torv öste jag ut först, och toppade med trehundra kilo torrströ så de får det lite varmt och gott.

Blog imageYeah! Fick med den havererade torvbalen från uppfarten!Blog image

Blog imageBlog imageDet verkade som de trivdes och hoppade och skuttade både länge och väl innan de kröp ner. Filmsnutt finns på @bondeniskarvhult. Lite dåligt samvete hade jag dock igår när det drog ner på några minusgrader och snålblåsten ökade från deras öppna sida. Och mina småbebisar som bott inne i en varm lagård i upp till två veckor. Jag tror ändå att de har det bättre ute i den kalla, friska luften på en stor, torr bädd än den minimala, ständigt fuktiga jag kunde erbjuda dem inne i värmen. I och för sig kan jag nog lista ett antal personer (veterinärer) som totalt idiotförklarar mig om de får reda på detta, men jag har ju på papper att jag vansköter mina djur, så varför inte leva upp till ryktet liksom? Tänk lättnaden när de levde imorse!Blog imageBlog image

Insåg att jag hade en kalv ute också, så den i skopan och kvigan på promenad på vägen till den torrare kalvhagen innan det blev lunch och iväg för att skriva EU-papper. Allt för bidragslönen. Förlåt, Jordbruksstödet.Blog imageBlog image

Idag har jag provat en annan sak. Stötvågsbehandling av armbågarna. Förenklat; förstöra den friska vävnaden kring de inflammerade områdena för att kroppen ska skicka dit krigare och allt ska kunna få läka ut. Helt bekvämt var det inte. Men jag är tålig. Läskigast har istället varit i kväll - vänstra handleden har värkt nåt infernaliskt och knappt styrsel i fingrarna på den handen stundtals. (Rehab med tangentbordsskrivande). Under behandlingen kom en rejält brännande smärta längs ovansidan på den högra underarmen, men sen har där varit lugnt. Fast det känns som om jag sprungit ett maraton med armarna!
Rekommenderad vila under resten av dagen i möjligaste mån, så glad och tacksam för den snälla maken som tog eftermiddagen i lagården. Ska dock ta nattamaten med kalvarna om en stund, för de samarbetade visst inte riktigt med honom.

Kommit på hur man förenar nytta med nytta också - lagom att ta tandtråden på nattarundan i lagården. Istället för att stå och glo på nån konstigt grimaserande filur i spegeln kan jag ta en runda ut. Får säkert i mig massor av bakterier - ett under att jag inte har dött än! - Och jag lär få en chock den gången jag får för mig att tvätta jackan och hittar hela högerfickan full med upphittade öronmärken, bös och plackers...!

En jäkla nackdel som inträffat idag, var när verkstan ringde - drängen körde in traktorn igår och jag tog med honom hem efter EU-ansökan. Det läckte i en packbox vid fyrhjulsdriften. En liten titthålsoperation. Nu ringde de och meddelade att de hittat ett rejält läckage mellan motorn och växellådan - kräver storoperation med delning av traktorn. Precis vad jag behövde nu, så jag skuttar jämfota av glädje... Eller nåt sånt...
Blog imageUndrar när snickarna behagas komma och fixa denna hallen då, nu när försäkringen tuggat klart...

Lite reklam ska jag göra också! Tittade en stund på TV igår, för ovanlighetens skull. "Vinnarskallar". Kände efter en stund att jag måste samla ihop hakan nånstans kring hälhöjd! Wow, säger jag bara. Det räcker med det. Rekommenderas en titt.

Blog imageNågon har fått tillräckligt med hår för att stolt kunna ha "tåsch"! Blog imageTaskigt när bullarna är slut. Då får man komplettera med något annat så vikten hålls.

God natt!